Musik och nöje
-
Recension: Ed Sheeran – Divide
Som jag skrev igår blev jag ju märkbart påverkad och känslomässigt berusad igår när jag lyssnade igenom Ed Sheerans Divide från start till slut. Och nu ska jag ge mig på att att försöka beskriva vad var och en av låtarna på den nya plattan får mig att känna. Först lite bakgrund. Den 13:e december 2015 lade Ed Sheeran upp ett Instagram-inlägg där han beskrev att han inte ville se världen genom en skärm och hade bestämt sig för att ta ett break från sin telefon. Han skrev också att han skulle resa över världen och se allt han missat. Slutligen avslöjade han att hans tredje studioalbum var på väg.…
-
Din tid kommer.
Vilket geni han är ändå. Håkan. Att lansera en perfekt arenalåt så här när våren inte längre kan hållas tillbaka av vinterrusket, och att den handlar om att saker kommer bli bättre, är inget annat än genialiskt. Jag får Bruce-feeling av denna pärla. Jag älskade hans förra album och Din tid kommer känns som en förlängning av det. En När lyktorna tänds 2.0. Jag hör i fantasin hur 70 000 röster spricker av ren eufori när de sjunger Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel, i sommarluften på Ullevi om några månader. Och jag längtar. Snälla, genialiska Håkan. Sluta aldrig att göra musik. Läs gärna inlägget efter…
-
Kajsas välgrundade och genomtänkta Friends-ranking – Plats nummer 6
Jag har utan att överdriva sett samtliga avsnitt av Friends minst tjugo gånger. Jag följde det slaviskt under dess prime mellan 1994 och 2004 och har sedan dess använt serien som någon form av snuttefilt i en ibland skakande värld. Om det är någonting som jag skulle våga utmana någon i är det Friends-kunskap. Det vågar jag ändå säga. Allt annat i världen skulle jag absolut förlora i. För oss som följt serien och lärt känna karaktärerna har frågan självklart ploppat upp i huvudet vem som är roligast/bäst/härligast/tråkigast/skönast/sämst. Och det tog mig typ 20 år innan jag vågade yttra vem jag tyckte var roligast. Inte för att jag bryr mig…
-
En skärva av en magisk kväll
Jag har ett videoklipp på youtube som jag tittar på med jämna mellanrum. Det är inspelat av undertecknad och ett starkt minne från en av mina finaste kvällar hittills i livet. Kvällen var den 27 juli 2012. Bruce Springsteen var i stan. I klippet blir jag påmind om hur otroligt nära han var när han pratade om generationsskiftet och att han lika gärna kunde vara vår ”daddy”. Vid en punkt var han så nära att jag svär på att man kan höra mina andetag tystna. Jag tror till och med att jag utbrister ett viskande ”wow”, och mina ögon blev alldeles tårfyllda. Inte för att jag var ledsen eller glad,…
-
Recension: The Revenant
Alla hade väl egentligen hört talas om den mystiska, råa, vackra och kalla film som Leonardo DiCaprio bara måste få en Oscarsnominering för, när det väl var dags. Så även jag. Därför var det svårt för mig att gå in i biosalongen med ett blankt sinne, rimliga förväntningar och utan förutfattade meningar. Men jag ska försöka ge en nykter syn på filmen som gav Leonardo DiCaprio den guldstatyett han trånat efter i två årtionden. Här är min recension av The Revenant. Mycket skumt har man hört om den mexikanska regissören Alejandro González Inárritu i samband med den påkostade filminspelningen. Han ska till exempel ha bett Leonardo DiCaprio att äta en riktig, rå lever…
-
Kajsas topp 100 på Spotify
Har du någonsin lyssnat på en låt och tänkt för dig själv ”det här är fasen en av världens bästa låtar”? Har du kanske till och med en halvt organiserad lista i huvudet, med låtar du rankar absolut högst? Då måste du bara göra som jag gjorde. I början på 2015 startade jag ett litet Spotifyprojekt för mig själv. Musikknarkare som jag är ville jag utmana mig själv med att sätta ihop en lista över – vad jag anser vara – världens 100 bästa låtar. Det började med att jag lade in Queens Bohemian Rhapsody. Därefter kom Bruce Springsteens Thunder Road. Sedan dröjde det ytterligare en månad tills jag lade…
-
4 magnifika tal från 4 magnifika filmer
Du vet hur det känns. Det börjar någonstans långt bak i nacken. Hårstråna börjar rycka så smått för att så småningom sträcka sig bort mot kroppen, det gör nästan ont i huden när knottrorna kommer. Du andas tyngre och ett gigantiskt leende tar över mellan dina kinder. Hjärtat fladdrar. När den perfekt komponerade musiken eskalerar tränger tårar fram under ögonlocken och du gör inte ens ett försök till att blinka bort dem. Det kommer att komma fler. Det sista som händer, när musikens crescendo når klimax, är att ett okontrollerat ”ååååh!” bubblar fram ur din bröstkorg. Filmen är fulländad. Här kommer fyra fantastiska tal från klassiska Hollywoodfilmer. Independence day…
-
Håkan och magi
Fredagen den sjätte juni rullade mörka moln in över västra Sverige och vi stängde av elektroniken i panik när vi insåg hur nära blixtarna var. Bara att springa fem meter från ytterdörren till bilen blev en tuff kamp mot det piskande regnet och gatorna har aldrig varit så öde. Men det gjorde ingenting. Vi visste vad som väntade på andra sidan gryningen. Och oavsett hur konsertvädret skulle bli så kunde inget förstöra våra förväntningar. Vi var lugna. Solen sänktes sakta över Göteborg och vår del av Ullevi badade i en sval skugga när Stefan Sporséns keyboard plötsligt började tala till oss. Stunden var kommen. Till en ljuvlig harmoni av jubel,…
Du kanske också gillar
Recension: Queen, Adam Lambert och Freddie
Recension: Harry Styles – Harry Styles
Kexkalendern 2017.
