Omgivning
-
Det finns saker att göra
I veckan skrev jag om den femtonåriga fotbollsdomaren Daria som blivit hånad av vuxna föräldrar. Idag har jag fått ta del av ytterligare en fruktansvärd historia om där vuxna beter sig illa mot barn inom idrotten. Jag känner mig tom. Texten kommer på GT imorgon, jag hoppas ni läser, tar till er och kramar om barnen i er närhet så fort ni får chansen. Även om de inte är era egna. Detta är inlägg 38 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog.
Du kanske också gillar
Fallet Kevin.
Baksmällan av ett mästerskap
Ska vi vuxna inte ha lite mer perspektiv?
-
Det är inte barn som förstör för varandra – det är vuxna som förstör för barn
Igår träffade jag femtonåriga Daria Waly på ett café i Frölunda. Daria var för två veckor sedan med om något som varken barn eller ungdom ska behöva uppleva. Hon mobbades. Av vuxna. Hon gjorde debut som fotbollsdomare på en träningscup i Mölndal, för barn mellan 11 och 12 år. Cupen var just en träningsturnering, där varken final eller vinnare utsågs. Men vissa tränare verkade tro att de spelade om allsvenskt guld. De 11-åriga pojkarna och flickorna alltså. Daria utsattes för verbala attacker och det slutade med att hon valde att avbryta sitt uppdrag, då hon var för ledsen för att fortsätta. Hon har inte pratat öppet om händelsen förrän nu.…
Du kanske också gillar
GÄSTBLOGG: Lisas lärdomar inför studenten
One Love Manchester.
Kexkalendern 2017.
-
Din tid kommer.
Vilket geni han är ändå. Håkan. Att lansera en perfekt arenalåt så här när våren inte längre kan hållas tillbaka av vinterrusket, och att den handlar om att saker kommer bli bättre, är inget annat än genialiskt. Jag får Bruce-feeling av denna pärla. Jag älskade hans förra album och Din tid kommer känns som en förlängning av det. En När lyktorna tänds 2.0. Jag hör i fantasin hur 70 000 röster spricker av ren eufori när de sjunger Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel, i sommarluften på Ullevi om några månader. Och jag längtar. Snälla, genialiska Håkan. Sluta aldrig att göra musik. Läs gärna inlägget efter…
-
Kajsas välgrundade och genomtänkta Friends-ranking – Plats nummer 6
Jag har utan att överdriva sett samtliga avsnitt av Friends minst tjugo gånger. Jag följde det slaviskt under dess prime mellan 1994 och 2004 och har sedan dess använt serien som någon form av snuttefilt i en ibland skakande värld. Om det är någonting som jag skulle våga utmana någon i är det Friends-kunskap. Det vågar jag ändå säga. Allt annat i världen skulle jag absolut förlora i. För oss som följt serien och lärt känna karaktärerna har frågan självklart ploppat upp i huvudet vem som är roligast/bäst/härligast/tråkigast/skönast/sämst. Och det tog mig typ 20 år innan jag vågade yttra vem jag tyckte var roligast. Inte för att jag bryr mig…
-
En skärva av en magisk kväll
Jag har ett videoklipp på youtube som jag tittar på med jämna mellanrum. Det är inspelat av undertecknad och ett starkt minne från en av mina finaste kvällar hittills i livet. Kvällen var den 27 juli 2012. Bruce Springsteen var i stan. I klippet blir jag påmind om hur otroligt nära han var när han pratade om generationsskiftet och att han lika gärna kunde vara vår ”daddy”. Vid en punkt var han så nära att jag svär på att man kan höra mina andetag tystna. Jag tror till och med att jag utbrister ett viskande ”wow”, och mina ögon blev alldeles tårfyllda. Inte för att jag var ledsen eller glad,…
-
Ett klipp som delar mig i två
När jag såg detta klippet igår rann tårarna ner för mina kinder. Eller, rann är inte rätt. Sprutade är mer sanningsenligt. Och inte av att jag blev berörd eller ledsen. Nej nej. För att det är så jävla roligt. Hugo, 5 år, ska åka skidor med sin far någonstans i de svenska fjällen. Han bestämmer sig för att övertala sin pappa om att åka i en större och brantare backe än han är van vid. Och sen sätter han av. Det tar bar några sekunder så är han en liten prick mot den vita snön. Och jag garvar. Pappan ropar och med sprucken röst avslöjar han en växande panik. Och…
-
Recension: The Revenant
Alla hade väl egentligen hört talas om den mystiska, råa, vackra och kalla film som Leonardo DiCaprio bara måste få en Oscarsnominering för, när det väl var dags. Så även jag. Därför var det svårt för mig att gå in i biosalongen med ett blankt sinne, rimliga förväntningar och utan förutfattade meningar. Men jag ska försöka ge en nykter syn på filmen som gav Leonardo DiCaprio den guldstatyett han trånat efter i två årtionden. Här är min recension av The Revenant. Mycket skumt har man hört om den mexikanska regissören Alejandro González Inárritu i samband med den påkostade filminspelningen. Han ska till exempel ha bett Leonardo DiCaprio att äta en riktig, rå lever…
-
Kajsas topp 100 på Spotify
Har du någonsin lyssnat på en låt och tänkt för dig själv ”det här är fasen en av världens bästa låtar”? Har du kanske till och med en halvt organiserad lista i huvudet, med låtar du rankar absolut högst? Då måste du bara göra som jag gjorde. I början på 2015 startade jag ett litet Spotifyprojekt för mig själv. Musikknarkare som jag är ville jag utmana mig själv med att sätta ihop en lista över – vad jag anser vara – världens 100 bästa låtar. Det började med att jag lade in Queens Bohemian Rhapsody. Därefter kom Bruce Springsteens Thunder Road. Sedan dröjde det ytterligare en månad tills jag lade…
