Livet
-
Morgonstund har guld i mun.
Två dagar i rad har jag nu gått ut på power walk direkt när jag vaknar, innan frukost och andra bestyr. Detta efter överenskommelse med min PT. Jag är ju världens morgontröttaste människa så det krävs otroligt mycket dedikation och motivering för att jag överhuvudtaget ska stänga av snoozeklockan och faktiskt kasta benen över sängkanten. Men jag medger att det faktiskt är riktigt skönt när man väl är ute, piggheten kommer liksom smygande i takt med att lungorna fylls med morgonluft och blodet börjar pumpa i benmusklerna. Idag tog jag rundan längs strandpromenaden här där jag bor. Harmoniskt och krispigt. Imorgon blir det dock ingen prommis, klockan står på 03:30…
Du kanske också gillar
Heja livet!
TEST: Somna utan dator
Ett kort fotbollsavbrott i veckans hockeymaraton
-
TEST: Somna utan dator
Ni minns kanske hur jag för några veckor sedan beskrev mitt datorberoende och hur jag insett att min sömn troligtvis påverkas mer än jag trott av det. Nu är mitt lilla avvänjningsprojekt igång. I födelsedagspresent fick jag ett fitnessarmband som jag önskat mig och det mäter kvaliteten på min sömn om jag har det på mig under natten. Än så länge har jag bara hunnit sova två nätter med det, och det är ju såklart alldeles för kort tid för att kunna dra några slutsatser, men resultatet jag såg från inatt är faktiskt rätt häftigt. Den första natten låg jag länge och pillade med mobilen, och spelade några rundor Candy…
-
Hello, thirties!
Jag älskar att fylla år. Inte för själva åldrandet i sig, utan för den ofantligt stora kärleksvåg som sköljer över en från tidig morgon till sena timmar. Jag blir alldeles rörd över hur många som tar sig tid att skriva, ringa, sjunga, gratta och uppskatta. Så himla fint! Min dag började med att jag givetvis sovit dåligt, spänd inför dagen, och jag var grymt trött. Men jag gjorde mig i ordning och begav mig till jobbet. Där blev jag gratulerad av mina kollegor, Micke hade till och med köpt blommor. Gulle! Vid lunch var vi ett gäng som gick och käkade födelsedagslunch. Därefter köpte jag med mig en drömmig chokladtryffeltårta…
Du kanske också gillar
Sol i sinne, iskall inne
Livet som ohämmat kalenderfreak
Helgens fina stunder.
-
Sista kvällen som 29-åring.
Jag älskar verkligen att fylla år. Även efter 29 år är jag lika pirrig att vakna upp på morgonen för min födelsedag. Och då har jag under många av dessa år, precis som imorgon, vaknat upp ensam. Utan grattissång eller frukost på sängen. Pirret finns där ändå. Så himla fint. Jag har legat i sängen i en timme nu, tänkte att jag skulle gå och lägga mig tidigt så att jag inte skulle vara morgontrött. Men vem försöker jag lura. Jag kommer inte kunna sova än på ett tag. Är för spänd. Så jag får kika lite serier, det är ju trots allt mina sista dagar i det destruktiva kvällsseriebeteendet…
Du kanske också gillar
När drömruset tar över.
PT, lanseringsprepp och Färjestad
Livet som ohämmat kalenderfreak
-
#TB till när jag hade dille på limegrönt
Träffade Madde idag, på Mälarpaviljongen. Mycket härligt att njuta av solen och värmen. ÄNTLIGEN. När jag kom hem hittade jag denna bild i arkivet. Den är tagen i oktober 2009, om jag inte är ute ock cyklar, och jag hade inflyttningsfest i lägenheten jag och min dåvarande pojkvän köpt. Madde var där, söt som alltid. Men det som är mest iögonfallande med bilden är alla limegröna inredningsdetaljer! Haha! Jag är inget inredningsgeni, men det här med ”accentfärg” inser till och med jag att det kanske inte är så hett längre… Detta är inlägg 62 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog
-
Känslan man upplevt många gånger förr – men som ändå knockar luften ur en
Vi vet precis hur det kommer att bli. Vi har varit med om det så många gånger tidigare. Varje år händer samma sak. Våren. Den underbara, livfulla, energigivande, glädjerusiga, värmande våren. Det räcker liksom med att titta ut genom rutan när man vaknar, höra ett specifikt fågelkvitter och se hur vinden vilar i de stilla träden. En sekund tar det. Och så vet man. Därefter är Den där dagen ett enda rus. Man tar en omväg på väg hem från affären, för att man inte vill gå in igen. Man ler fånigt bakom solglasögonen mot människor man möter på trottoaren. Kanske till och med en artig nickning, som en förstärkning…
Du kanske också gillar
Jag kommer sakna dig, Stockholm.
Söndagshoroskopet
The big three-oh: önskelista
-
Sista veckan in my twenties.
En vecka. 7 dagar. Mina sista dagar med en tvåa först i ålderssiffran. Pirrigt! De senaste 4-5 åren har jag legat steget före och i princip sagt att jag är till exempel 25, fastän jag har flera månader kvar som 24-åring. Då har det inte varit speciellt svårt att ställa om hjärnan när födelsedagen väl passerat. Men den här gången har jag inte en enda gång sagt att jag är 30 när ågon frågat. Jag har sagt 29 in i det sista. Och jag är helt övertygad om att jag av ren reflex kommer säga att jag är 29 i några veckor efter den 4:e maj. Trettio ligger så konstigt…
Du kanske också gillar
Jag kommer sakna dig, Stockholm.
After Work deluxe.
Boostmöte med Rudy Alvarado.
-
Låt tiden av dimma och sömnbrist komma
I år har jag sett ofantligt få NHL-matcher. Det har nog mycket att göra med att jag har ett relativt nytt jobb, samt – som ni som känner mig vet – att jag älskar att sova. Förra året kunde jag anpassa mitt NHL-tittande väldigt bra till skola och kvällsjobb på GT, men i år har det varit svårare. Men nu är det dags! Nu blir det lite naddsuddning framöver. Det finns ju ingenting som är så fint att när matchen är slut upptäcka att fåglarna berättar morgonhistorier från en gryningsfuktig kvist och solens strålar kittlar sig fram genom fönsterrutan. Det känns som att man är den enda i världen som…
Du kanske också gillar
Tankar om att fylla 30
Födelsedagskärlek med världens bästa syster.
TEST: Somna utan dator
