Livet
-
Kroppen min trenger VÄRME!
Varje vinter kommer jag till en punkt där jag är övertygad och stensäker på att jag aldrig någonsin kommer att uppleva varmt väder igen. Jag börjar mentalt ställa in mig på att det är köldbitna kinder, iskalla tår och bortdomnade fingrar som gäller för resten av livet. Och varje år bestämmer jag att ”nästa år, då jävlar ska jag boka en svettig resa under årets mörkaste och kallaste månader”. Vilket jag inte gör. Såklart. Jag avskyr att vara kall. Jag har en tendens av att aldrig riktigt tina upp när jag väl frusit till is. Och lägenheten jag bor i nu är så otroligt kall att jag inte ens ges en…
-
Lista: 5 stora förebilder i mitt liv
Ordet förebild definieras ofta som exempel att se upp till eller exempel att ta efter. Spontant tänker jag att det, enligt den definitionen, i så fall finns fler förebilder än vad nu motsatsen är. Och det är ju jättehärligt! Men en förebild för mig preciseras lite mer i definitionen. För mig är en förebild någon som vågar stå upp för sin och andras åsikter någon som utmanar sig själv att göra saker man tidigare inte vågat någon som delar med sig av sina rikedomar – både materialistiska och själsliga någon som inser värdet i att vara godhjärtad och gör sitt bästa för att agera därefter någon som sprider positivitet, kärlek…
-
Ny vecka, nyårsafton och mörka läppar
Ända sedan jag började arbeta på heltid har jag älskat måndagar. Konstigt, jag vet. Men precis som att nyår är min favorithögtid, där löften skapas, hopp och drömmar förnyas och väcks till liv och allt känns möjligt, så är måndag en personlig favorit i virrvarret av veckodagar. Som en liten mini-nyår, om man så vill. Älskar’t! Min måndag präglades dock mest av att jag gick och reflekterade, beundrade och filosoferade kring mitt mörka läppstift. Jag har aldrig riktigt använt riktigt mörka läppstift tidigare. För mig symboliserar det vuxendom, sexighet och självsäkerhet. Och eftersom jag sällan känner mig sexig, självsäker eller vuxen (visst fyller jag 19 i år?) så har jag alltid…
-
Hur extrem emotionell mottaglighet kan sätta en härlig spinn på en fredagmorgon
Sååå… det tog alltså tre bara tre dagar av #blogg100 innan jag drog över på tiden in på nästa dygn. Men, vafan. Jag har lovat mig själv att inte sätta för stor press på min prestation i detta i år, och att jag halvligger i sängen klockan 00:37 och knappar ihop detta visar ju ändå på rätt mycket engagemang. Min dag började så himla underligt. Jag gick upp svintidigt för att det skulle komma ett par sotare/ventilationskillar och fixa någonting i mitt badrum. Så klockan 07:15 stod jag redo att släppa in dem och medan de arbetade satt jag i soffan och såg de sista minuterna av Los Angeles – Toronto.…
Du kanske också gillar
Last night in paradise
Sol i sinne, iskall inne
Förnuftigt avbrott och lite guld
-
Heja livet!
Efter en intensiv månad på Expressen lämnade jag igår in mitt kort, min dator och min telefon och vandrade ut i den regniga Kungsholmsluften. Den här månaden har varit helt galen. Jag har gjort saker jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag har sjungit ”ja må du leva” för Sarah Sjöström på Arlanda och snackat Leksands IF med Sanna Kallur. Jag har suttit i live-tv i OS-sändningarna, något som vid första morgonen framkallade så mycket ångest att jag fick minnesluckor (se nedan), men som efter nio dagar kändes hur naturligt som helst. LIVE. Kan ni fatta? Helt makalöst. Något som jag varit livrädd för kunde jag bemästra på bara en…
-
Förnuftigt avbrott och lite guld
Jag tog ett strategiskt beslut här för någon vecka sedan. Jag har stressat sönder mig över det här blogg-projektet som jag hoppade på och insåg tillslut att det inte var någon som tvingade mig till att blogga varje dag. Och med tanke på att jag allt för ofta sätter mitt välmående i andra hand så bestämde jag mig för att bara bryta med #blogg100. Och vet ni? Det känns för jävla gött. Min senaste vecka har varit galen. Inte nog med att jag lägger all dagtid på att skriva uppsats (det där examensbeviset är fasen inte långt borta nu) så har jag denna vecka lagt all kvällstid på att jobba…
-
Söndagshoroskopet
Jag har alltid varit lite karmasjuk av mig och trott att vissa saker händer av en anlending. Patetiskt. Jag vet. Och om det är för att minska min ångest, förebygga otrygghet eller för att jag är naiv kan jag inte svara på. Antagligen alla tre. Men eftersom det är en krydda som inger lite extra hopp och pirr i min lilla vardag så tänker jag inte grotta mer i det. Saker händer av en anledning. Punkt. Så i sann ”allt har en orsak”-anda försöker jag på söndagar ge mig själv någon form av horoskop inför veckan som kommer. Utan någon som helst vetenskap eller bekräftelse från en spåtant. Bara på…
-
Ögonblicket: Lisa ser dollartecken och Hanna skjuter sönder dem
I måndags åkte jag och Lisa med Hanna från familjen i Sisjön in till stan. Lisa skulle följa med Hanna för att hänga. Lisa är en av de mest pedantiska människor jag vet, hon kan i princip plocka smörkniven ur handen på dig när du sitter och brer din macka, för att stoppa ner den i diskmaskinen och få rent på matbordet. Därför var hon taggad på att hjälpa Hanna att städa, medan Hanna skötte tvätten. Med en relaxad och swaggig stil i baksätet kom Lisa sedan på den briljanta idén att hon kunde tjäna pengar på sin pedantism. Hon föreslog (med en svincool godisklubba i munnen, á la Ariana…
Du kanske också gillar
Världens mest troliga horoskop
Gryning i Stockholm.
Träningsstatus: It’s complicated
