Personligt
-
After Work deluxe.
Jag vet att en AW i huvudsak handlar om att ta ett glas eller två efter jobbet, för att sedan röra sig hemåt, käka middag och slockna framför Let’s Dance eller valfri fredagsunderhållning. Så jobbar inte jag. Uppenbarligen. De senaste gångerna jag varit ute och tagit en öl efter att klockan slagit 17 på fredagen har sett annorlunda ut. Och samma sak hände i fredags. Lämnade jobbet vid 17 – var hemma 03:30. Rimligt. I fredags började jag med ett par vänner på det nyöppnade TAK på Brunkebergstorg. Fantastisk utsikt, men det var lite kallt i blåsten. När sommaren kommer ordentligt (om den nu någonsin gör det) så kommer det…
Du kanske också gillar
Flashback: En bra jävla midsommar
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något
Helgens fina stunder.
-
Queencirkeln ska slutas
Jag har funderat på vilken musik som egentligen lämnat starkast märken i själen under de första trettio åren av mitt liv. Är det låtarna man gråtit till och lyssnat på i oändlighet när man varit olyckligt kär? Eller är det alla de låtar man kan texterna till? Är det musiken från artisterna man sett live upprepade gånger eller är det helt enkelt Håkan Hellström? Efter att ha grubblat ett tag kom jag fram till att jag har väldigt starka märken från de flesta av mitt livs artister, men de flesta har uppkommit under kortare och intensiva perioder. Förutom ett band. Det band som finns som en minnesslöja över hela min…
-
Morgonstund har guld i mun.
Två dagar i rad har jag nu gått ut på power walk direkt när jag vaknar, innan frukost och andra bestyr. Detta efter överenskommelse med min PT. Jag är ju världens morgontröttaste människa så det krävs otroligt mycket dedikation och motivering för att jag överhuvudtaget ska stänga av snoozeklockan och faktiskt kasta benen över sängkanten. Men jag medger att det faktiskt är riktigt skönt när man väl är ute, piggheten kommer liksom smygande i takt med att lungorna fylls med morgonluft och blodet börjar pumpa i benmusklerna. Idag tog jag rundan längs strandpromenaden här där jag bor. Harmoniskt och krispigt. Imorgon blir det dock ingen prommis, klockan står på 03:30…
-
36-timmars till Köln.
I fredags gick jag upp tidigare än solen själv och begav mig med taxi ut till Arlanda. För första gången i livet skulle jag besöka ett stort mästerskap i hockey, peppen var total när vi cruisade oss igenom ett sovande Stockholm ut till flygplatsen. Vid 12-tiden landade jag i Köln, tillsammans med ett gäng svenskar som skulle till samma hotell som jag. Det var en av huvudsponsorerna som styrt upp resan och vi bodde på samma hotell som det ryska landslaget. Efter en kort stund på hotellet anslöt kollegan och vännen Valentina och vi käkade lunch tillsammans innan vi gav oss av mot Lanxess Arena. Det var otroligt mycket ryssar…
Du kanske också gillar
Säsongspremiär i Scandinavium
Tysta minuter och öronbedövande ögonblick
Intervju: Erik Gustafsson
-
TEST: Somna utan dator
Ni minns kanske hur jag för några veckor sedan beskrev mitt datorberoende och hur jag insett att min sömn troligtvis påverkas mer än jag trott av det. Nu är mitt lilla avvänjningsprojekt igång. I födelsedagspresent fick jag ett fitnessarmband som jag önskat mig och det mäter kvaliteten på min sömn om jag har det på mig under natten. Än så länge har jag bara hunnit sova två nätter med det, och det är ju såklart alldeles för kort tid för att kunna dra några slutsatser, men resultatet jag såg från inatt är faktiskt rätt häftigt. Den första natten låg jag länge och pillade med mobilen, och spelade några rundor Candy…
-
Raggningsskräck och kontaktsförlamning.
Nu ska jag vara läskigt ärlig och öppna mig mycket mer än vad jag kanske borde, i ett ämne man kanske inte ska vara så naken i. Men som jag tidigare skrivit tror jag på att öppenhet utvecklar och förhoppningsvis ger någonting tillbaka. Detta inlägg handlar om raggning. Eller, om man gillar mer neutrala ord, ”kontaktsökande”. Det handlar om min förbannade rädsla och oförmåga att ta initiativ, våga och vara spontan när det kommer till just kontaktsökande. Under alla år som vuxen (det sägs att man är vuxen efter att man fyllt 20, är dock ej säker på att detta stämmer) har jag varit otroligt feg när det kommer till…
-
Hello, thirties!
Jag älskar att fylla år. Inte för själva åldrandet i sig, utan för den ofantligt stora kärleksvåg som sköljer över en från tidig morgon till sena timmar. Jag blir alldeles rörd över hur många som tar sig tid att skriva, ringa, sjunga, gratta och uppskatta. Så himla fint! Min dag började med att jag givetvis sovit dåligt, spänd inför dagen, och jag var grymt trött. Men jag gjorde mig i ordning och begav mig till jobbet. Där blev jag gratulerad av mina kollegor, Micke hade till och med köpt blommor. Gulle! Vid lunch var vi ett gäng som gick och käkade födelsedagslunch. Därefter köpte jag med mig en drömmig chokladtryffeltårta…
-
Sista kvällen som 29-åring.
Jag älskar verkligen att fylla år. Även efter 29 år är jag lika pirrig att vakna upp på morgonen för min födelsedag. Och då har jag under många av dessa år, precis som imorgon, vaknat upp ensam. Utan grattissång eller frukost på sängen. Pirret finns där ändå. Så himla fint. Jag har legat i sängen i en timme nu, tänkte att jag skulle gå och lägga mig tidigt så att jag inte skulle vara morgontrött. Men vem försöker jag lura. Jag kommer inte kunna sova än på ett tag. Är för spänd. Så jag får kika lite serier, det är ju trots allt mina sista dagar i det destruktiva kvällsseriebeteendet…
Du kanske också gillar
Fredagspromenad med dopp
Nästa kapitel.
Ny vecka, nyårsafton och mörka läppar
