Personligt
-
Ed.
Sitter uppkurad i soffan med täcken, kuddar, popcorn och tre systrar. Vi är alla trötta och glada efter att Ed Sheeran bjudit på sin energi, kärlek och talang i två timmar. Därför blir det inte mer bloggande än så här. Jag ska bara njuta av natten och vara fullkomligt lycklig för en stund. Detta är inlägg 30 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog
-
The big three-oh: önskelista
Det var längesen jag gjorde en redig önskelista inför min födelsedag. Oftast önskar jag mig inget speciellt, utan ber att få pengar om någon nu vill ge mig någonting. Pengar som sedan i 99% av fallen går till mat, toapapper och busskort. Så i år, när jag ändå fyller jämnt, tänkte jag att jag verkligen skulle fundera fram en ordentlig önskelista. Med saker. Fina grejer som jag drömmer om, men som jag inte känner att jag kan/vill lägga pengar på själv i dagsläget. Här kommer min lista inför min trettionde födelsedag. Eventuellt kommer jag fylla på den om jag kommer på något mer jag drömmer om. Byxor – Dr. Denim,…
-
Självkänslans baksmälla
Först och främst vill jag tacka för det otroliga gensvar jag fått på mitt inlägg från igår. WOW. Det är så vackert när själar från olika delar av livet, bekanta och främmande, förenas och delar med sig av sina erfarenheter och tankar. Det finns en grymt styrka i det, hörrni! Var stolta! ❤️ För att koppla ihop det jag skrev om igår till någon form av nutid, och ännu mer till mitt arbete med självkänslan, vill jag berätta för er ett tydligt och ingående exempel på vad som händer med mig när jag gör något sådant som jag gjorde igår. Vilken baksmälla som drabbar mig så fort jag gjort något…
-
Jag, pratdoktorn och meningen med livet
Första gången jag träffade en psykolog förstod jag nog inte riktigt vad som förväntades av mig. Jag bodde i Norrköping och lade enormt mycket tid, energi och fokus på mitt jobb som försäljningschef på Media Markt-varuhuset i staden. Jag var 24 år, extremt fokuserad på karriär och hade en motorväg framför mig som jag körde i racerfart på för att nå mina livsmål (som då var att ha ett eget Media Markt-varuhus när jag fyllde 30 och kunna pensionera mig när jag var 50). I det här inlägget tänkte jag berätta om mina olika omgångar av psykologbesök och mina erfarenheter från dem, men först ska jag ge er lite bakgrund till mig och…
-
När stress blir till förlamning
Har ni någonsin känt att ni har så sjukt mycket att göra, producera, säga, tänka på att ni bara går och lägger er i sängen och kollar på Netflix istället? Det händer mig då och då, och det hände mig idag. Hjärnan bara stänger ner. Den liksom mosar in sig i någon form av överlevnadsmode och vägrar samarbeta med hjärta, magkänsla och kropp. Den tar över helt och leder min snurriga kropp in i sovrummet. Oftast händer detta när jag har många bollar i luften (vilket jag för övrigt älskar) samtidigt som det händer mycket i min omgivning och jag behöver vara skarp på många olika håll. Det kan röra…
-
Saker jag ser fram emot under 2017
Jag har ju tidigare berättat om vilket kalenderfreak jag är. En positiv sida av den egenskapen är att jag alltid skriver in stora händelser som ska ske, oavsett hur långt fram det är – och kan därför längta och se fram emot en massa saker när jag bläddrar igenom mina digitala veckor. Här är de stora härligheter jag bokat in hittills, och lite annat. Mars Ed Sheeran på Globen Familjen på besök i Stockholm under fyra dagar April Gavin Degraw i Lisebergshallen (Inte bokat än, men är inställd på att gå och se honom. För sjunde gången.) Maj 30-årsdag! Kan inte fatta det. Känner mig som 23 fortfarande. Men ser…
-
Jag och min separationsångest
Jag tror jag nämnt tidigare att jag väldigt sällan får söndagsångest. Jag brukar gilla måndagar och att kicka igång en ny vecka, därför är inte söndagar så jobbiga för mig. Förutom när jag är i Göteborg. Söndagar i Göteborg brukar oftast innebära att det är sista kvällen i min älskade hemstad innan jag går upp tidigare än solen och lämnar henne bakom mig när tåget avgår mot Stockholm. Separationsångesten som uppstår när mörkret faller på Göteborgssöndagarna har funnits så länge jag kan minnas. När jag bodde i Norrköping och i princip alltid körde bil ner till Göteborg för att hälsa på familjen, var det nästa ännu värre. Då sköt jag…
-
De 7 senaste bilderna i min mobil
Herregud vilken riktig gottedag jag har haft. Göteborg har bjudit på en försmak av våren och för första gången på väldigt länge isade jag inte sönder när vindarna blåste. Jag vaknade vid 9 av att Fiona spetsade sig med sina utspända ben och i princip knuffade ner mig från soffan där jag sov. Fiona, min syster Hannas hund, är helt fantastiskt, har nog aldrig varit så galen i ett djur tidigare. Hon är så otroligt härlig och full av kärlek. Dessutom är hon sjukt söt. Så när hon skedat mig en natt och sedan bestämmer sig för att knuffa ur mig ur soffan blir jag inte ens arg. Det är…