Sommarvärme och mentalt sparläge

Efter en sommar som av olika anledningar höll mig borta från havet mer än vanligt så fick jag i helgen ta ikapp en liten del av det jag gått miste om. På fredagen efter att ha jobbat och tränat släpade jag min väska från spårvagnshållplatsen vid Hinsholmen ända ut till vår brygga längst ut i viken. Det var så varmt och tungt och det enda jag kunde tänka på var doppet jag skulle ta när jag kom fram. Och frågan är om inte det var sommarens skönaste dopp.

Jag satt en stund och läste i solen, med det saltsträva håret droppande på mina axlar och min rygg, och sedan anlände stora delar av min familj. Vi stuvade in våra grejer i båten och sedan kastade vi loss och satte kurs mot en av våra stammis-öar i Göteborgs skärgård.

Under de kommande 48 timmarna har jag laddat mina batterier med mer energi än jag gjort någon tidigare period denna sommar. Det är konstigt det där, hur hjärnan och kroppen liksom slår om till sparläge och stänger ner alla de onödiga apparna i sinnet som står och tuggar och processar varenda sekund jag inte befinner mig till havs. Båten och havet får mig att skala ner, koppla ur, sålla. Och jag lovar, varenda gång jag lämnar båten för att bege mig tillbaka till vardagen – innan de mentala apparna startar upp sin verksamhet igen – så blir jag påmind om vilket privilegie och vilken lycka jag besitter i att ha möjlighet att känna allt detta. Jag tar det aldrig för givet.

Här kommer lite ögonblicksbilder från helgen.