Hello, thirties!

Jag älskar att fylla år. Inte för själva åldrandet i sig, utan för den ofantligt stora kärleksvåg som sköljer över en från tidig morgon till sena timmar. Jag blir alldeles rörd över hur många som tar sig tid att skriva, ringa, sjunga, gratta och uppskatta. Så himla fint!

Min dag började med att jag givetvis sovit dåligt, spänd inför dagen, och jag var grymt trött. Men jag gjorde mig i ordning och begav mig till jobbet. Där blev jag gratulerad av mina kollegor, Micke hade till och med köpt blommor. Gulle! Vid lunch var vi ett gäng som gick och käkade födelsedagslunch. Därefter köpte jag med mig en drömmig chokladtryffeltårta och gick tillbaka mot kontoret. När jag gick upp i trapphuset och precis skulle öppna glasdörren till våra lokaler hör jag hur någon börjar sjunga i trappan, lite högre upp. Ner kommer Camilla, Thowe står kvar och gömmer sig lite högre upp, hon försökte få tänt isfacklorna hon hade med sig. Efter många om och men kom hon också ner och så sjöng de till glittret av facklorna. Jag började nästan gråta av överraskning och kärlek. Jag blev så otroligt glad! Älskade vänner! De följde med in på kontoret och snackade lite, sedan gick de tillbaka till sina jobb.

Efter jobbet åkte jag hem och svidade om, och vid 18-snåret träffade jag Sussi och Madde på Flippin’ Burgers där vi käkade och snackade massa nostalgi. När vi var klara träffade vi Camilla och Thowe och gick till Boquerian för drinkar. Det var längesen jag skrattade så mycket som då, våra samtalsämnen skruvades för varje ord och spårade till slut fullständigt. Kände mig galen och rofylld på samma gång.

Jag kom hem vid 22.30-tiden och packade det sista inför resan till Köln. Klockan stod på 03:30, så ångesten molade i bröstet när jag väl kom i säng. Men det var dagen utan tvekan värd.

Detta är inlägg 65 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog