Gästblogg: Hanna om Kajsa

Hej, allihopa!

Jag har nu fått äran att ta över Kajsas blogg i ett helt inlägg! Jag hoppas ni har överseende med att innehållet kanske inte är lika spännande som det brukar.

Jag är då Hanna Kalméus, Kajsas tre år yngre syster som brukar florera lite här och var i hennes olika medier. Som de flesta av er kanske redan vet är vi lite som yin och yan. Eller jag kanske ska säga yin och yin. Det finns ingen människa på jorden som tänker så likt mig som hon. Jag hade kunnat skriva ett inlägg bara om vad jag känner för min kära Kajsa men jag har valt att svara på hennes ”Gästbloggarfrågor”.

Om du skulle beskriva Kajsa med fem negativa ord, vilka skulle det då vara?

Disträ. Envis. Tror ofta att det värsta ska hända henne. Kontrollfreak. Läser vad hon skriver – när hon skriver.

Om du skulle beskriva Kajsa med fem positiva ord, vilka skulle det då vara?

Snygg. Ödmjuk. Stark. Driven. Skönjävel.

När är Kajsa som roligast?

Kajsa är som roligast när hon är lite trött och/eller lite bakfull och gapskrattar åt minsta lilla betoning eller blick man ger henne. Vi har spenderat många dagar i våra liv med detta flamsiga humör.

Det här borde Kajsa sluta med;

Klanka ner på sig själv.

Det här borde Kajsa börja med;

Ta det lite mer piano och go with the flow.

Topp tre bästa minnen med Kajsa;

Oj, det här går ju typ inte. Topp 30 bästa minnen hade känts mer passande. Dessa är utan inbördes ordning, annars är det alldeles för svårt.

1. 2:e februari 2011. Jag anländer till Vattengatan i Norrköping och möter i porten en sprudlande glad Kajsa. Med mig har jag ett släp med allt jag äger och jag ska flytta in i hennes lägenhet. Hon må ha lurat mig till en av de tråkigare städerna i Sverige (ber om ursäkt för detta uttalande). Men att dela sovrum med Kajsa i 10 månader var bland det roligaste jag gjort.

2. 4:e maj 2012 – New York. Kajsa har inför sin födelsedag lyckats skriva upp oss på en gästlista på en av New Yorks mest populära nattklubbar. Tanken är att vi ska äta middag på en fantastisk italiensk restaurang och framåt midnatt röra oss mot klubben. I taxin på väg dit har vi fått i oss lite vin, vi är piffade till tänderna och klädda i varsin kort klänning, hon i rosa – jag i blå och något som jag idag skulle gissa var styltor till skor. Vi anländer och i och med att klockan bara var midnatt var det ganska tomt. Vi får i oss några drinkar och 2 timmar senare är det som att hela The Bronx kommer till stället. Folk är klädda i sneakers och hoodies. De dansar till den tunga hip-hopmusiken och shakear sina booties i takt. Varken jag eller Kajsa har denna ådran utan vinglar runt i våra styltor som två utomjordingar. Det visade sig vara ett speciellt event den kvällen som kanske inte riktigt passade oss och jag har aldrig känt mig så malplacerad. Men vi hade fantastiskt roligt!

3. 22:e september 2012 när vi var på Debaser för att se fun. Förbandet går på och varken jag eller Kajsa är särskilt intresserade av förband utan ser dem mest för att man måste eftersom man i regel vill stå så långt fram som möjligt på konserter. Upp kommer ett gäng stroppiga killar med färgglada streck i ansiktet. Sångaren ställer sig med en gigantisk bongotrumma i mitten av scenen och trummar igång låten Anna Sun. Jag och Kajsa tittar på varandra ungefär 10 sekunder in i låten med vidöppna munnar och jag glömmer aldrig det ögonblicket. Hennes blick sa ”ÅH HERREGUD, vilka fan är det här och varför har jag inte lyssnat på detta hela mitt liv?!”. Bandet hette alltså Walk the Moon och gick ganska varmt på våra Spotifylistor efter den kvällen. Fun. var ju såklart jättebra också.

Jag kommer faktiskt slänga in ett fjärde minne i mina topp tre. Det var i helgen när vi firade Kajsas 30-års dag. Jag må vara kvar i ett euforiskt tillstånd fortfarande men den glädjen Kajsa utstrålade under kvällen var underbar att se.

Nu ska jag ta och runda av. Tack för att jag fick gästblogga hos dig Kajsa.

Haj!